Michael Jackson - Thriller (1983)

Det är helt omöjligt att prata om musikvideons historia utan att nämna Michael Jacksons Thriller. Thriller är anledningen till varför MTV kände sig tvungna att börja visa musikvideos av afroamerikanska artister på grund av videons popularitet. Att MTV visar musikvideos idag av afroamerikaner och andra nationaliteter känns ju som en självklarhet, men för 30 år sedan såg världen helt annorlunda ut. 

Thriller revolutionerade också musikvideon som konstform. Tidigare hade musikvideos mest kallats för "promos", som i "promotion", och setts som en typ av reklamfilm för artisten. Men Michael Jackson visar att en musikvideo kan vara så enormt mycket mer än så. Den här kortfilmen uppkom genom Michael Jacksons stora intresse för klassiska skräckfilmer och den är ju också regisserad av John Landis som bland annat är känd för An American Werewolf in London. 

John Landis och Michael Jackson delade visionen om att göra en musikvideo som mer liknande en riktig filmproduktion i kortfilmsformat än en vanlig musikvideo. Förutom de otroligt snygga och påkostade effekterna så är en väsentlig skillnad från traditionella musikvideor att man har hackat upp själv låten och sparat refrängen till den stora dansscenen i andra halvan av videon. Förr tyckte jag att det var oerhört enerverande. Refrängen är ju så bra och man vill ju höra den hela tiden! Men å andra sidan blir dansscenen oerhört mäktig. Det är fortfarande en av de snyggast koreograferade danser jag har sett. Balansen mellan typiska zombierörelser och Jacksons klassiska moves är helt perfekt. Och så här mer än tre decennier senare blir jag fortfarande mäkta imponerad över zombiemakeupen på dansarna.

Min största och egentligen enda invändning mot den här videon är den inledande texten: "Due to my strong personal convictions, I wish to stress that this film in no way endorses a belief in the occult." Det känns så tragiskt att MJ känner att han behöver skriva en sådan sak. Men detta var förvisso under det farliga videovåldets tid och Michael var redan under stor press från alla håll, så det känns väl logiskt utifrån den synpunkten.

Det jag älskar med videon är hur Michaels charm skiner igenom. Här märks det att det är under hans storhetstid, innan han blev uthängd som Wacko Jacko av medierna. Mitt favoritmove i dansrutinen är zombieluftgitarren. Min absoluta favoritscen är när Michael sparkar in dörren med styltiga ben, det får mig alltid att le. Men den stora bonusen är givetvis de extra dansscenerna under sluttexterna där dansarna får visa upp sig lite extra med lite popping och locking - zombiestyle!

Om du vill veta mer om hur videon är gjord så finns en utmärkt dokumentär att se här.

Det här blogginlägget gjordes som parallellarbete med en vän till mig, Tobias Jarl, och hans blogg, På blodigt allvar. Tanken var att vi skulle skriva om Thriller ur två olika perspektiv där Tobias tittar på videon ur ett skräckfilmsperspektiv. Så jag rekommenderar er varmt att även kolla in hans inlägg!

Pulled Apart By Horses - V.E.N.O.M. (2011)

Pulled Apart By Horses är ett alternativrockband från England. Deras musik är mycket intensiv och lämnar mig alltid med känslan av att stå i motvind när jag hör den. Just V.E.N.O.M. är en av deras starkaste låtar och det är också en av deras starkaste musikvideor.

Videon fångar deras råa sound med ett mått av brittisk humor i en skräckförpackning. Om jag tolkar det rätt så bör man lägga benen på ryggen när Tom Hudson räcker eldfingret åt en med båda händer annars är det kört!

Michael Jackson & Justin Timberlake - Love Never Felt So Good (2014)

Låt oss för en stund glömma Wacko Jacko och bara fokusera på The King of Pop, för den här videon är en rörande hyllning till Michael Jackson och hans "moves". I videon ser vi dansklipp tagna från hans musikvideor och unga människor som dansar ut hans klassiska danssteg. Det är så mycket kärlek och respekt i den här videon för det musikaliska geni som han var. Och Justin Timberlake har lyckats uppdatera låten på ett respektfullt sätt som känns modernt, men ändå bibehåller Off The Wall-känslan.

Love Never Felt So Good skrevs från början i ett samarbete mellan Michael Jackson och Paul Anka redan 1983. Det gjordes en enkel demo med piano, fingerknäpp och Jackson på sång. Men låten gavs därefter ut av Johnny Mathis i en klassisk soulversion 1984. Det var inte förrän efter Michael Jacksons död som låten gjordes om till en modern discoversion, producerad av John McClain och Giorgio Tuinfort, och gavs ut på Xscape-albumet 2014. På deluxeversionen av Xscape kom till slut Timberlakes version.

Jag undrar om vi någonsin hade fått höra den här underbara låten om Jackson fortfarande hade levt idag? (Demon läckte förvisso ut på nätet redan 2006.) Jacksons senaste albumsläpp har varit ganska ointressanta. Frågan är om han hade låtit någon annan producera låten? Och hade den fått samma genomslag om han hade varit vid liv? Det är kanske onödiga frågor att ställa. Jag är mest glad att det är detta minne av Michael som jag får bära med mig, i stället för allt skit som har varit i media det senaste decenniet.

The King of Pop, du kommer alltid ha en plats i mina låtlistor och jag kommer fortsätta att försöka imitera dina danssteg hemma i köket och ibland på dansgolvet.

Baby In Vain - Sweetheart Dreams (2012)

Det danska bandet Baby In Vain golvade mig med den här videon när jag såg den för första gången. Den är otroligt snyggt gjord, men med enkla medel, i klassisk film noir-stil med dramatisk ljussättning. Tillsammans med den tunga, blues-inspirerande rocken påminner känslan i videon om en modern neo noir-film á la Tarantino. Det enda som sticker ut är trummisens glada leende som ständigt häckar i mungipan, men jag anar att hon är en sådan person som inte kan hjälpa det, då det var exakt likadant när jag såg dem live.

Le Clan d'Estinnes - La petite sirène (2013)

Animerad video av det knasiga, gulliga slaget. Bandet kommer från Belgien och heter Le Clan d'Estinnes. Musiken är elektronisk, instrumental, fylld av hip-hop-influenser, dubstep, och softa trumpeter i bakgrunden.



La petite sirène - Le Clan d'Estinnes from Akapush on Vimeo.

The Paper Kites - Young (2013)

The Paper Kites är ett Australiensiskt indiefolkband som jag upptäckte genom den här videon till Young från 2013. Videon består av foton på över 350 personer. Det tog sju dagar att fotografera och man tog mer än 4000 foton. Det tog ytterligare tio dagar att sätta samman fotona till en nästan fyra minuter lång video. Idén är enkel, men effektfull. Det för ju omedelbart tankarna till Noah Kalinas selfiemontage där han tog en ny selfie varje dag i flera år och sedan satte samman det till en video med musik till. Videon till Young är dessutom ett roligt exempel på hur man kan göra läppsynk till musiken utan att använda sig av sångaren.



The Paper Kites: Young from Oh Yeah Wow on Vimeo.

Björk - Venus as a boy (1993)

Första gången jag såg en musikvideo som verkligen fångade mig, det var 1993, jag var 12 år gammal, och videon var Björks Venus as a boy. Det är egentligen en mycket underlig musikvideo med en väldigt simpel handling och en mystisk titel, men det är helheten och stämningen i den som är så fascinerande. Björk står där och steker ägg i sina färgglada kläder med håret uppsatt i små hopsnurrade knutar. Och köket hon står i är lika färgglatt som henne själv med glittriga gardiner och gammeldags kökshanddukar. Ett modernt inredningsprogram hade inte kunnat göra ett bättre jobb med att personifiera exakt den jag ville vara just då, genom den där musikvideon.

Videon är regisserad av Sophie Muller, som numera har en gedigen bakgrund som musikvideoregissör, men som först gjorde sig ett namn med Annie Lennox och Eutyhmics under 80-talet och början på 90-talet. Hon har gjort några av 90-talets mest ikoniska musikvideor som No Doubts Don't Speak och Blurs Song 2. Muller har jobbat med många av våra kvinnliga världsstjärnor och gjort så väldigt troget. På senare år har hon gjort videor som Rihannas Stay och Pinks True Love och många många fler. Listan är lång.

Men för att återgå till Björk. Det sades redan med den här videon att Björk inte bara var en talangfull musiker utan också en bra skådespelerska, men med tiden blev det ganska uppenbart att Björk var sig själv i allra högsta knasiga grad. Och den där härliga, knasigt sprudlande, men eftertänksamma personligheten som hon har lyckades verkligen Sophie Muller framhäva i den här musikvideon.

Videon är inspirerad av Björks favoritbok på den tiden, L'histoire de l'oeil (Historien om ögat), som handlar om ett par tonåringars sexuella perversioner. Vid ett tillfälle använder sig den ena karaktären i boken ett kokt ägg för att tillfredsställa sig själv med. Genom en missuppfattning hos Muller att det handlade om ett stekt ägg uppstod idén till musikvideon. Och visst är det en väldigt tydligt sensuell underton i videon också?



Björk - Venus As A Boy HD/HQ from Farías, J. Eduardo on Vimeo.